
Ska man verkligen vara rädd för sin häst?
Min häst har blivit sjukt taggad utomhus på senaste tiden. Då menar jag fyrsprång, vill ibland inte stanna, stoooooora galoppfattningar och det senaste; stegrade (löft på frambenen lite) och for iväg. Och det är ju bara när jag rider ut och bara när jag ska galoppera. Jag är INTE rädd, utan tycker att det är kul att min häst har livsglädje och älskar att galoppera. Hon blir ju aldrig så farlig att jag riskerar att ramla av..
För något år sen var hon seg att rida, även ute (speciellt om man ämför med nu) men när jag flyttade henne till ett ridhus så jag fick mer träningsmöjligheter så fick hon bättre kondition och därav piggare och gladare. Så jag uppskattar verkligen att hon har blivit så sjukt pigg! Men när jag skrev om dagens uteritt (den lilla stegringen) på fb så fick jag en kommenar om att hon kanske behövde lite horsemanship eftersom att det kan bli farligt. Jag skrev även att jag var så glad att jag kramade henne. Jag uttryckte mig väl lite klumpigt för SJÄLVKLART så kramade jag inte henne precis efter det som hänt utan senare under uteritten. Såhär skrev jag:
"Ettan var helt GALEN idag!!! Hahahaha! Hon vart så taggad när vi skulle galoppera upp för en backe att hon stegrade och sen faaaar iväg i världens galopp, hahaha!!! Älskade häst, gud vad hon är rolig!:D:D:D Jag bara skrattade åt henne och kramade henne för hon är bara bäst♥♥♥♥"
Det jag vill komma till är att jag inte vill att hon ska vara en sån häst som "bara går" utan att göra något. Dressyrmänniska som jag är, vill jag ha lite mer psyke och personlighet eftersom det är oftast (inte alltid) är därifrån man får stegen. Man omvandlar den "negativa" energin till "positiv" energi. Hoppas ni förstår hur jag menar?:) Nu har inte jag ridit så länge och har svårt för att få henne att lugna ner sig. Jag vill inte sätta på ett skarpare bett eftersom hon bara studsar, hacket fungerar tyvärr inte eftersom hon viker in näsan och springer ändå. Jag vill samtidigt inte ha tränsbett eftersom det känns som om jag sitter och håller i henne HELA tiden!
Så nu har jag två frågor!!:)
1. Vill man ha en häst som bara "lunkar" eller vill man ha action? Eller kan man få en blandning? Liksom ska men verkligen vara rädd för att hålla på med hästar? Man vet ju ändå vad man ger sig in på, eller?
2. Några tips på bett? Ridning som kan hjälpa?
Tacksam för svar:D

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Personligen tycker jag nog att en sk "left brain extrovert" skulle vara mitt första val. Det är en lekfull häst som är med på det mesta. Som faktiskt kan bli lite väl uppfinningsrik ibland, Men i gengäld i princip alltid är snäll och lugn. En häst som säjer "let´s play". En sån är vår Jane och henne får man passa som en hundvalp, så hon inte gör några ofog och sätter sig i klistret. Men en okomplicerad häst att ha roligt med och nej, henne behöver man inte vara rädd för :=P

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Så känner jag att min häst är:) Lite busig ibland men hon gör aldrig något ont och hon gör aldrig något extremt - Hon leker lite:)

Lite som min ponny! Blir hon glad bockar och brallar hon, vilket jag tillåter då det är av livsglädje! Varför skulle jag straffa henne för att hon är glad?
Hon har aldrig gjort någon människa illa med vilje, råkat trampa en på foten men det gör väl alla hästar nån gång. En 7 åring kan hantera henne själv och även tvätta sår.
Nej, var glad för hennes livsglädje och strunta i den spydiga kommentaren. =D
