Idag säljs hon, min bästa vän.
Måste bara få skriva av mig, idag lämnar min vackra prinsessa mig, Hon är såld till en person där hon ska få leva som pensionär från tävlingsbanan och bara tränas så smått och ridas i skogen.
Min rosettplockade och prinsessa, jag kommer sakna dig! ? Vi har lärt varandra så mycket under dessa 8 år!. Jag kommer minnas dig som "den söta lilla bruna med fantastiska travökningar". Trots 19 års ålder utvecklas du fortfarande, galoppombyterna i vartannat sitter, samlingen och längningarna blir bara bättre och bättre. Det sägs att man ska sluta på topp! Vi vann vår sista start. Jag kommer alltid att älska dig ?
Tillsammans utvecklade vi från ingen dressyr upp till Msv A under 8 år, trots att dressyrridningen började för henne vi 11 års ålder. Vi placerade oss i nästan samtliga starter under vår karriär tillsammans. JDM silver har vi blandannat i bagaget. Tillsammans hoppade vi hinder på 140, trots hennes minimala mankhöjd på 158.
Jag vet att hon kommer få det toppen, men det är ändå så tufft att ta det där sista farvälet. Men hon lever kvar hemma hos oss, hon har lämnat oss en fantastisk avkomma efter Biggles.
Förstår att det är tufft! Massa tröstekramar!
#2 Ja du, tvungen och tvungen. Ekonomin var en faktor, har två unghästar också, tiden var en annan. Jag hinner helt enkelt inte med alla hästarna, åldern - hon börjar bli gammal. Egoistiskt kanske, men jag vill undvika den där dagen när man måste ta bort henne. Sen är jag väldigt tävlingsinriktad och vill tävla. Hon har nått sin gräns och kommer inte mycket längre än vad hon är idag med tanke på åldern. Jag tycker hon förtjänar pension och få kommer ut på långa skogsturer. :)
Jobbigt, men jag tycker det låter som om du fattat ett korrekt beslut. …och så har du ju hennes bebis.. 
Stackare!
Men vet hur det är, sålde ifjol min älskade ponny, som jag utvecklats enormt mycket med. Också pga ålder, hon var 17 år, och min ålder, och att jag fortfarande ville ut och tävla. Hon hade krångel med ena frambenet, så tyckte det var läge att pensionera henne.
Puh. Men det är väldigt jobbigt fortfarande idag, gråter mycket än över min ponny. Har inte kunnat hälsa på henne heller, för skulle sakna henne så mkt.
Ursäkta för knapplån, behövde skriva av mig lite :)
De skapar ett stort tomrum.. man får glädja sig över att de kommer skänka ngn annan glädje.
Starta ny diskussion