…kolla så att din häst säkert inte har ont!

Känns som om han inte är färdig musklad så pröva bara några få steg åt gången, så han stärker sig sakta

tänk också på dina diagonala hjälper. Om du ska flytta hästen ut till vänster så ska din högra skänkel vara drivande, vänster ben avslappnat och knät öppet. Du sitter på höger sittben (tror jag om jag inte rör till det nu) och tittar snett mot höger medan din vänstra tygel reglerar framåtrörelsen.

Så rider jag skänkelvikningar och sedan jag började göra det så springer inte min häst ifrån hela tiden, han gör det ibland men då är det en indikation på att jag inte är tillräckligt tydlig i mina hjälper.

Är det inte det som många gånger blir fel just att ytterhjälperna blir för passiva?

Man glömmer att driva med ytter som ju då också "fångar upp" hästen lite dessutom.

Okej men jag har lärt mig (om det inte är det ni menar) att "hålla emot" men vänster/ höger ben menast det andra benet sidför.

#5 så som jag menar är att om vi nu flyttar hästen åt vänster så ska höger (dvs ytterskänkeln) vara aktiv, medan vänster ska vara passiv, men ändå hålla om hästen, medan vänsterknät ska vara mjukt och "öppna upp vägen" vart hästen ska ta vägen, för annars klämmer man ju bara fast den mellan skänklarna. :)

#5 låter som regelboken, jobba hästen bara små förflyttingar i trav till att börja med så den orkar. Inte bar muskler menar jag nu utan också mentalt.

#6 Så den"hållande skänkeln" ska ligga rättså löst. Inte hårt, inte löst.  Är jag med nu?

#8 du ska ju ha kontakt men du ska inte hålla emot lika mkt med den passiva som med den drivande skänkeln. :)

Det du nhåller emot på den passiva sidan ska ju vara för att förhindra att hästen böjer sig runt den drivande skänkeln förmycket utan den passiva skänkelns uppgift är att hålla hästen rak.

Men ta 1-3 steg i skänkelvikning åt gången, det är många hästar som inte orkar i början, däribland min egna ^^ Men däremot så märker man snabbt när hästen börjat förstå uppgiften, då börjar det gå ruskigt lätt :D

Mitt bästa tips är förenkla allt både för dig själv och hästen! Se till att hästen lyssnar till förhållande och framåtdrivande hjälper först.

Sedan tycker jag att du ska strunta i ställningen och bara tänka rak häst med näsan mot kortsidan..om du gör skänkelvikning på diagonalen. Naturligt kommer då framdelen att leda ngt. Tänk på att ge en ny hjälp i varje nytt steg..utan att du släpper kontakten med skänklarna(ska ligga som en mjuk kram om hästen) Den sidförande hjälpen ska vara ngt bakom normalläget och den mothållande i normalläget….eller i svåra fall ngn millimeter fram, för att tydliggöra. Varje gång du trycker med den mothållande skänkeln, så krama mjukt i yttertygeln(brukar lösa biffen!!) Lycka till!! M

Jag tycker nog fortfarande att man måste kolla så hästen inte har ont först. Det är väldigt många hästar som "springer" ifrån obehaget då. Nästa punkt är troligen (om den inte har ont) att den faktiskt inte förstår.

När jag har lärt in sidförande skänkel på lite vingliga hästar har jag gjort som följer:

Tvära genom hörnet genom att vända från mitten av kortsida mot mitten av långsidan, eller något innan mitten av långsidan. Rid hästen helt rak med ett mjukt stöd i handen hela vägen fram till långsidan. När Hästens framben når spåret så behåller du hästens position och flyttar undan den för den skänkel som är ut mot staketet/väggen. Hästen kan inte rusa framåt eftersom väggen tar emot. Den kan vända in rumpan mot spåret igen, och då får man helt enkelt ta om och ta om tills den börjar förstå den sidförande skänkelns hjälper. Det blir också väldigt tydligt för ryttaren att det är den motsatta skänkeln som driver! Huvudställningen är inte så viktigt i detta lägen, men naturligtvis är det ju bra om det blir en antydan till ställning från rörelseriktningen. Krama/lirka lite i den ställande handen, men om hästen då förböjer sig så kan man lätt undvika detta genom att sluta "lirka" och hästen söker sig självmant att räta ut sig.

Detta blir lite som "förvänd skänkelvikning", men är en otroligt bra hjälp då man får väldigt god  hjälp av väggen/staketet. Det är ett mycket lätt sätt att träna på en hjälp i taget. Det kan vara svårt för en häst att riktigt förstå sidförande hjälp om den inte har något att "luta" sig emot. Och det är YTTERST få ryttare som har tillräckligt med is i magen för att inte börja ge många hjälper på en gång när hästen inte riktigt förstår vad man vill att den ska göra.

Hästars hjärnhalvor verkar vara "helt" separerade ifrån varandra, så det som fungerar i ett varv behöver inte fungera i andra varvet… Och bara för att det fungerar i skritt är det inte självklart att hästen förstår att samma sak också gäller i trav. De gyllene halvhalterna är A och O vid skänkelvikning!!

Jag ska rida innför några andra tränare i sommar och se vad dom tror om det här. Men tills dess tänkte jag hoppa, rida ut och ha lite WE. Han e en häst full med energi som jag tror behöver få ha lite mer omväxling.

#12 du har fått många bra tips =)

Har du provat att flytta honom sidvärtes från marken? A och O är ju att hästen förstår, vad du begär av den och jag tycker det låter som om din häst inte riktigt vet vad han ska göra.

Genom ledande tygeltag på den inre tygeln kan du underlätta för hästen att hitta rätt väg, medans den yttre tygeln förhåller ngt om hästen försöker springa iväg.

Det är träning som gäller, sidvärtesrörelser kan med fördel tränas på ute i naturen också. Kräv inte för många steg till en början, utan nöj dig med 2. Sidvärtesrörelser kan du jobba med i både skritt och trav.