Dilemma - hur ska jag rida henne?
Jag rider en superfin 8-årig Ragazzo avkomma som jag är väldigt förtjust i. Problemet med henne är att hon har tidigare blivit väldigt felriden, indragen med graman och då tappat sitt otroligt fina steg samt fått otroliga spänningar i höger sida, då detta är hennes svagare varv. Folk som satt upp på henne för några månader sedan kunde inte tro att det var sant - hon satt helt fast i höger sidan och kunde inte gå i form på något sätt. Nu, några månader senare, har hon fått både massage, bio-light samt blivit riden betydligt mjukare, så hon börjar hitta tillbaka till sig själv igen och har inte ont längre.
Nu är problemet det att jag tycker att det känns som att vi har kommit till en återvändsgränd. Tränar regelbundet i hoppning för landslagsryttare och hopningen går kanon. Tränaren har lärt mig att inte alls rida med handen över huvud taget i hoppningen, vilket visserligen resulterar i att huvudet är uppe i himmeln men hon rusar inte (vilket hon gjorde tidigare) och hoppar kanonbra.
Frågan är nu om jag ska rida likadant i dressyren. Red för en dressyrdomare innan men då var det väldigt mycket fokus på handen för att "lirka" loss henne, vilket min hopptränare ifrågasatte med detsamma (han såg det direkt på min ridning att något var förändrat och gav mig en avhylning). Han tycker att jag inte alls ska använda handen över huvud taget och låta hästen hitta balansen själv.
Men så är frågan, vad ska jag göra?! Pratade med en annan jätteduktig dressyrryttare igår som sa att ibland måste man "tvinga" hästen förbi ett visst stadie, eftersom hon har varit stel och dan så är det klart att hon inte vill jobba - det är ju superjobbigt. Men det är precis som om att vi bryter benet, förr eller senare måste vi ju börja jobba upp benet igen eller hur? Och då måste vi "tvinga" oss lite.
Det är så synd att det ska vara så här för det är en fantastiskt fin häst som har otroliga gångarter (som hon tack och lov har fått tillbaka nu). Men tycker ni att jag ska pressa henne ett steg till och inte tolerera att hon slår upp med huvudet allt för jämnan - eller ska jag vara mjuk och låta henne hitta det i sin egen takt? (Ska jag strunta i handen eller ska jag använda den?)
Det är så förvirrande när så duktiga människor säger så olika… hjälp mig, vad hade ni gjort?!
Frågan är ju hur du ska få henne att själv våga hitta formen igen?
Förstår precis vad din hopptränare menar men också vad dressyrtränaren menar.
Sen är det väldigt svårt att råda när man inte ser själv hur det ser ut.
Hur arbetar hon på töm?
#1 Precis, det är det jag menar. Vissa dagar är det precis som att det släpper - jag börjar med att rida på min dressyrtränares "vis" och kan avsluta med att vara lika lätt och fin som min hopptränare vill. Men det händer inte ofta - oftast slutar det med att jag blir uppgiven och besviken på mig själv för att jag inte vet vad och hur jag ska göra.
Hon arbetar faktiskt väldigt bra på töm och det är så jag vill att hon ska gå när jag sitter på men då känns hon helt plötsligt som en helt annan häst. Oftast kan jag "lirka rätt henne" i skritt, men så fort vi kommer fram i trav och jag lättar i handen flyger huvudet upp och jag får börja om. Sen kan hon gå så fantastiskt bra vissa dagar men då ifrågasätter jag mig själv om jag har ridit henne rätt, för då har jag oftast ridit henne så som dressyrtränaren vill.
Det hon gör är att verkligen bita tag i betet (rider numera på ett rakt äppelbett)och vägra ta ledande tygeltag. Senaste tiden har hon också börjat fibla en massa med tungan och lägger den över bettet. Kanske ska jag prova att byta bett?
#2 Den ständiga frågan
Har någon kikat på hur hon ser ut i munnen?
Många försvara sig genom att bita tag i bettet, hur har du din hand? Har man handen för lågt trycker bettet mot tungan och då svarar många med att bita tag. Sen behöver det inte vara så att handen inte är bra utan hon kanske är "trång" i munnen helt enkelt.
Vilka typer av bett har du testat och hur har hon svarat på dem?
#3 Hehe, denna bett djungel.
Hon är kollad i munnen för bara några veckor sedan och det enda som fanns då var en liten rest från en vargtand som är utplockad.Så nu finns där ingenting som ska göra ont.
Tidigare red jag med en ganska låg hand men min hopptränare har fått upp den rejält. Min dressyrtränare vill däremot att jag alltid ska börja ridpassen med att rida "cykelstyret", dvs leda jättemycket med innerhand och ge efter med ytter så att hon känner att hon verkligen kan böja sig. Detta ser ju inte riktigt klokt ut och inte hade man fått någon 10-poängare genom att rida så här genom ett dressyrprogram, men det är ju just för att "benda" loss henne. Är detta ett bra sätt eller ett dåligt? Enligt min hopptränare är det ju såklart väldigt dåligt…
Nu rider jag som sagt på ett rakt gummibett och det är väl det bettet jag tycker att hon har gått bäst på. Tidigare red jag på ett tredelat D-ringsbett, då hade jag visserligen inte tungproblemet men tyckte att det kändes lite skarpt (ganska smalt). Har hoppat henne på gummipelham någon gång och då känns hon ju genast mjukare pga hävstången… men det är inget bett jag rider regelbundet med alls. Har provat något tredelat eggbett också men tycker att hon känns "svår" på det, då är hon bättre på det raka (förutom tungproblemet som nu har uppstått). Kanske ska prova ett delat gummibett?
Jag är långt ifrån ngt proffs och har aldrig hållt på och böja igenom hästen sådär. Vill du böja igenom henne så kan du göra det minst lika bra från marken med en morot.. då stretchar de mer än gärna
eller handlar det om att hon ska väga följa handen?
Dock kan man på helt lång tygel ta ledande tygeltag så där bara för att se om de följer med eller står emot men då är det ingen indragen näsa, det du beskriver ger mig en bild av en häst bakom lod också…?
Finns det ngn tungfrihet på det raka du rider på? Det kanske räcker med lite tungfrihet så kan du rida vidare på rakt bett sen?
Sen gällande hopptränare kontra dressyrtränare så har de ju oftast helt olika mål samt olika krav på form och gång. Det som vore bra att veta är ju vilken dressyrtränare din hopptränare rider för så vet du lite om vilken filosofi denne har..
Jag tycker det verkar ha kommit in väldigt mkt tvång i dressyren med ganska "hårda" genvägar där man tvingar hästarna..
Det finns ngr artiklar på hippson tror jag där bla Karl Phillipe (?) talar om handens betydelse och hur man använder den.. kanske vore ngt att läsa igenom.. ska se om jag hittar igen dem
Har inte läst allt du o Jasmine skrivit nu men mitt tips är följande.
Arbeta med henne, både från marken och uppsuttet, att hon ska bli mjuk i sidorna, hon måste kunna böja halsen utan att flytta kroppen, morot fungerar här jätte bra, både uppsuttet o från marken. När hon kan börja halsen åt båda håll går du vidare med nacken, dvs ställning. Sen kan du för att träna mjukheten i hennes bål använda dig av trickträningens yoga, dvs du håller en godis mellan hennes bakben o hon ska böja hals och kropp (samt även de bakbenet du håller godiset bakom/bredvid) för att nå godisen. De här må låta skumt men de är en super övning för hästar som är stumma i bålen, har ingen dokumenterad källa till de förutom mig själv.
Så, åter till ridningen, släpp ridplanen, den blir bara ett orosmoment för henne, ut o rid i skogen o ha roligt, snurra runt träd, gå över stock o sten, plaska i vatten osv. Men du får INTE kräva annat av henne än att hon är mjuk i sidan så du kan börja henne (när jag pratar böjning så menar jag inte att du ska tvinga ihop henne utan med ett ledande tygeltag utan något mothållande från andra sidan så ska hästen böja sin hals, helt naturligt mao) samt att hon går fram. Strumta i vart hon har huvudet, de viktigaste är att hon vågar gå fram för sin skänkel. I de här skedet får du användning av dina vikthjälper, de är dem hon nu måste följa i första hand. När hon sen vågar gå fram för din skänkel o vet att ingen kommer slita ihop henne då kan du sakta men säkert börja ta kontakt med hennes mun men hela tiden har du drivning bakifrån. När hon hajar att de inte kommer göra ont utan är bekvamt så kommer hon söka sig bakifrån genom ryggen o ner på tygeln. Men här krävs de verkligen att du har henne framme för skänkeln.
Kanske ett långt o som vanligt snurrigt inlägg från mig.. 
Men de här är vad jag till en början hade testat med.
Vid dressyrridningen är det jätteviktigt att hon går framåt. Annars har du inget att ta av. Jag kan ungefär föreställa mig hur det känns att rida på henne. Verkligen som en planka som varken går i form med eller utan stödet i handen? Och jag gissar att om du försöker ställa/böja henne åt höger tex så börjar hon följa med och sedan kör det emot och hon drar upp huvudet igen?
En häst vi hade på ridskolan hemma för ett par år sedan hade de problem med, den stack iväg i samband med galoppfattningar och avsaktningar. Den "stack" fast i slängtrav. Detta var en häst som gått på ridskola i tyskland tidigare (och av någon fick vi höra att hon troligen alltid gått inspänd på något vis = nu när vi red henne utan några inspänningar alls så tappade hon balansen helt och bara rasade iväg). Jag fick rida henne ett tag och gjorde så att jag hade martingal på. Detta för att hon inte skulle vara inspänd, men inte kunna dra upp huvudet och sticka iväg när det blev jobbigt. Hursomhelst blev det bra till slut.
Om jag skulle rida den hästen du rider hade jag troligen försökt frånse formen för ett tag och bara jobba på att lossa henne, rid åttvolter -både stora och små. Många vanliga volter i båda varven. Ledande tygeltag. Strunta i formen just nu och bara se till att hon går fram i dessa rörelserna. Sedan när hon så sakteliga lossar lite i sidorna så kan du smyga in mer stöd i handen. Men fortfarande tänka; framåt nedåt, och ruuuunda :p
På töm gick det lättare va? Jag tror att där har hon lite mer bjudning -både av sig själv och det att du går brevid och liksom "föser på" henne.
#5, 6 & 7 - Tack snälla för era svar!
Jag har bestämt mig för att byta dressyrtränare och börja fokuser mer på det som ni säger - inte bry mig om formen utan bara rida henne framåt och få henne att släppa i sidorna. Tack MiaMaria för tipsen om yogaträningen, ska genast börja träna henne så! Och mooi, precis så känns hon att rida som du skrev, du har helt rätt!
Ska i fortsättningen undvika att hamna i konflikt med henne och bara få henne att få förtroende för bettet och handen igen. Ska rida med så mjuka händer som möjligt och hjälpa henne att hitta balansen igen. Tack snälla för era kloka råd!
Håll oss hemskt gärna uppdaterade med hur din träning går!
Undrar hur det har gått för er Hannsi?
Wow, en tränare som tycker att man inte ska använda handen så mycket. *Applåderar*
Sådana har jag aldrig träffat på, men det där med att hästen själv ska hitta balansen låter super. En sådan tränare skulle jag lätt vilja rida för!
Starta ny diskussion