Jag skulle ta ut en ET. Har haft samma problem och stretchar nacken varje gång efter ridning, har blivit bättre.

Börja med att kolla ifall du själv sitter rakt, mitt över hästen. En aldrig så liten viktförskjutning åt ena eller andra hållet kan göra stor skillnad för hur lätt/svårt det är för hästen att göra rätt.

Sen måste du inse att det är en unghäst och att det tar LÅNG tid att bygga upp och göra hästen liksidig. Försök koppla av och skynda långsamt. Rid så mycket som möjligt rakt fram, gärna i skog och mark, för att främja framåtbjudningen och att likrikta honom på ett naturligt sätt. Jag tycker inte att du alls ska jobba med att lösgöra honom ännu, utan han måste få lära sig att hitta sin egen balans och naturliga framåtbjudning först.

Jag tror ärligt talat att jag aldrig ens tänkt tanken att jobba med ställning, böjning eller lösgörande arbete på en häst som bara är riden i 2 månader…

#2 många säger precis tvärt emot dig här, att det är bra att arbeta på böjda spår, volter, ställningar osv. Inom den akademiska skolan som jag är väldigt intresserad av arbetar man oerhört mycket med böjda hästar, innan ens rakriktningen…

Jag personligen tror inte på att rida enbart rakt med varken unga eller äldre hästar, det är nu han är som rörligast och nu han har lättast att lära sig att forma sig. Men sen rör det sig inte om några hysteriskt långa stunder heller. Ställer han sig som jag ber om så håller vi det ett par steg, massor av beröm och eftergift och framåt på rakt kravlöst spår.

Framåtbjudningen är det inget fel på som det är nu, varken ute eller i paddocken. och som det vart det sista så har det vart väldigt oländigt att ge sig ut, det är glashalt även i skogen och grusvägarna ska man inte ens tala om. Och han går ju oskodd eftersom han inte behöver skor. 

Ska ta och jobba litet mera med lång tygel från marken och se om man kan stretcha/böja igenom honom i det svåra varvet. Då slipper han ju bry sig om min vikt och hålla reda på den också.

#3 - det finns säkert olika skolor, min skola säjer att hästen ska hitta sin egen balans innan man börjar tvinga den till saker den inte klarar av. Ja, man kan rida på böjda spår och visst, om hästen har sån framåtbjudning att den har börjat att självmant söka stöd på bettet, så kan man kanske försöka ställa och böja den. Och observera att framåtbjudning inte bara innebär "vill springa framåt", utan även är vilja till arbete.

Det behöver inte handla om rakriktning ens, utan om att en unghäst behöver utveckla sin egen styrka för att orka och kunna göra det du vill att den ska göra. Din häst visar att den inte har styrkan ännu, vilket inte är så konstigt med tanke på hur länge den är riden.

Ärligt talat, en häst som är riden i bara två månader, jag tycker att du har för bråttom. Skynda långsamt så får du det bästa resultatet i slutänden! Såpass många hästar har jag ridit in och utbildat att jag kan tala om att man inte förlorar något alls på att vänta med att införa sånt som hästen inte klarar av.

Jag petar in en bild på en av mina egna pållar, så här såg det ut när han reds 3-4 månader efter inridningen. Och ridbarheten på den hästen är det få som slår, idag när han är vuxen…

Å jag backar bandet helt och hävdar å det bestämdaste att en eller annan vilodag varken gör till eller från för en unghäst som är inne i en tillväxt och träningsperiod!

Låt hästen vila i 2-3 veckor så den hinner återhämta sig i både muskel och senpaket. Vanlig hederlig träningsfysiologi hos människa talar om att det är i vecka 6-8 som de flesta nybörjare inom träning hoppar av för då är kroppen som mest slut!

Snarliknande bör gälla på häst.

De böjda spåren som det talas om här ovan är något som gör mig väldigt nyfiken med tanke på att man utvecklar skolan öppna från bland annat ridning på böjt spår.

Skolorna öppna och sluta är allt annat än lösgörande, de är ingenting annat än samlande rörelser/övningar och enligt min utbildningsmodell från Strömsholm en klar överkurs för en fyraåring som är riden i knappt två månader.

#5 Och i gamla skrifter från akademiska ridkonsten kan man läsa bland annat att öppna är ridningens andning, den styr allt, uppmjukande och så vidare.

Det sista du skriver, "allt annat än lösgörande". Jag håller inte med, snarare är öppna lösgörande om något.

LinaN, citerat från Principes classiques de l’Art de dresser les chevaux:
Med en ung häst som inte kan öppna bör man göra så här : I ett hörn på spåret, börja med att göra en korrekt volt i skritt.  Men vad är en volt ? Ryttarna är ofta inte tillräckligt uppmärksamma på det geometriska utförandet av en volt.  Volten är en likformigt böjd linje och för att begära den kan man inte dra tillbaka den inre handen  men väl föra fram den yttre axeln under noggrant bibehållen kontakt med den yttre tygeln. Denna volt, som bör inledas mitt på kortsidan, innehåller en hörnpassering och början på långsidan.  När man har fått en korrekt volt, i en jämn takt, och kommer fram till hörnet (slutet på kortsidan) förflyttar man båda händerna utåt, särskilt utan att dra. Båda händerna, som håller lätt i tyglarna, flyttas utåt och återvänder inåt under det att innerskänkeln verkar i varje steg ; lätt vidrör(touche), släpper, vidrör, släpper. Den inre tygeln agerar i riktning mot ryttarens yttre axel. När hästen har gett ett eller två steg i öppna släpper man tyglarna och smeker hästen.  Begär ofta och beröm mycket.

#6 vart i detta får du det till att människan menar att det är en lösgörande rörelse och övning! Skänkelvikning är en lösgörande rörelse och skolorna är samlande.

Jag citerar från Bo Tibblins Ridlära:

Att på rätt sätt rida skolan öppna hör till det svåraste i dressyrridningen. Ändamålet med öppna är att gymnastisera* hästens bakdel och öka dess bärande förmåga. Den är ett av de viktigaste hjälpmedlen för att öka hästens samling.

* läs stärka inte lösgöra

Jag citerar från arméns Ridhandbok:

Ändamålet med skänkelvikning är att göra hästen lydig för de samsidiga hjälperna och lösgöra honom från spänning.

Ändamålet med skolorna är att göra hästen mera upppmärksam för hjälperna, öka bogfriheten, uppgymnastisera bakdelen och höja dess bärande* förmåga.

* = samling.

Detta är hur man utbildade hästar enligt remontmetoden, en metod som är mer eller mindre bortglömd och förträngd i dagens samhälle där hästarna  hetas av okunniga ryttare för att hinna med så många årgångschampionat som mojligt innan sjur års ålder.

Ingenting av detta är dock relevant för ursprungsfrågan annat än möjligen stressen om att komma fort framåt. Hästar är inte maskiner och gamla bepprövade metoder som arméns utbildningsprogram har funkat i alla tider och praktiseras fortfarande av de äldre gubbar som finns kvar i landet.

Dessa gubbar är de som sitter med hästar utan hältor hemma i stallet eftersom de låter hästarna utvecklas i lagom takt och i fas med sina tillväxtperioder.

Summa summarum, trådskaparens häst behöver troligen bara få dröna omkring i hagen ett par veckor och sedan sättas igång igen.

#4 jag skyndar långsamt… mina ridpass är mellan 15-25 minuter i paddocken inkl framridning, träning och sedan kort avskrittning innan jag sitter av och leder honom ytterligare en 10-15 minuter.

Och jag skyndar långsamt, tro mig, för några år sedan tyckte folk att jag skulle börja sitta in honom och då var han 1½ år. Vilket jag tycker är rent vansinne.

Jag började rida in honom aktivt i november, sedan i somras har jag hängt på honom för att förbereda inridningen.

Han är oerhört lättlärd, samarbetsvillig och springer inte ifrån arbetet. Han har hög arbetsmoral och försker göra rätt även om han inte förstår. Jag varvar vårt arbete med sådant som han redan kan. Tex göra halt, skritta, lyssna på kommandon osv och befäster det han kan för att han ska känna sig duktig och bli modigare i resternade och kommande arbete.

Många verkar tycka att det går snabbt, men samtidigt så tittar jag på andra hästar inför treårstest mm som rids upp mycket snabbare och med helt andra krav.

Sen det jag delar med mig av här det är ju bara brottstycken, man kan inte utgå ifrån att jag gör si eller så med min häst varje dag. Min träning går ut på nöje, för både hästen och mig, det ska vara roligt att jobba, man gör roliga saker varvat med sådant som är viktigt och måsten för att ridningen framöver ska fungera.

Sen att öppna och sluta inte är lösgörande kan inte jag hålla med om ur den akademiska skolans synpunkt.

och för att sedan lägga till litet mera här. Jag har inplanerat en "kortare" viloperiod i februari och en längre i april. dvs två veckor i början av feb, och hela april som det ser ut nu. Sedan i juni blir det betesgång med uteritt nångång i veckan.

och några vilodagar i veckan är ändå bra för att hästen inte ska bygga upp för stor tränignsvärk.

#7 Ingenstans, för det citatet var inte ens menat till dig. Men eftersom öppna är en grundläggande övning för mig som rider enligt den akademiska skolan, så kan jag inte hävda annat än att det som är rätt väg att gå i dina ögon inte stämmer för alla

Kan vi stoppa här och inse att alla inte har samma åsikter och att det finns flera sätt att lösa ett problem?

Än så länge så hålls denna diskussion på en relativt trevlig nivå. och jag förutsätter att det fortsätter så .

Det är som #9 skriver. Det som är rätt för den ena är fel för den andra. Fortsätt gärna diskutera saken men kom ihåg att hålla en trevlig ton mot varandra.

Jag har ju, som "vanlig" ridskoleryttare lärt mig att öppna ska vara lösgörande för hästen OM man utför det korrekt.

och jag har lärt mig samlande för öppnan, kommer inte förrän man rider på la nivå.. iallfall på de skolor jag varit på

Gällande treåringar och treårstest så handlar de om att kunna visa hästen i alla gångarter på fyrkantsspåret och det krävs inte så mycket för att uppnå det..

Jag tror att ålder inte är några problem men det tar sin tid att bygga upp muskler och kondition (vilket går snabbast) men sen att också leder och ligament ska stärkas det tar tid..

Det blir en rejäl belastning på inre sidan i voltarbetet och jag personligen kommer inte börja med öppnorna förrän längre fram i arbetet då det är mycket mödosamt för hästen att verkligen gå på tre spår och sätta under sig med inre babenet..

Vi talade mycket om olika problem som förekom hos olika hästar när jag gick min utbildning både till massör och till laserterapeut och det finns återkommande spänningar hos olika grenar.. Bland annat var det vanligt förekommande hos "barockhästarna" alla rider ju inte för Bent utan de som gör egna Benttolkningar,, Men det var mkt spännnigar i ländrygg och kring bäcken detta pga att man begär för mycket samling för tidigt hos hästarna…

Så lagom är bäst…

Det som jag också saknar hos de riktigt stora ridlärorna det är information om hur länge deras ridhästar höll, hur ofta de reds och hur deras övriga förhållande såg ut..

Och jag står precis mitt emellan - jag hävdar att öppna är både lösgörande och samlande om den utförs korrekt. Samlande därför att hästen trampar mot tyngdpunkten och förhoppningsvis får med sig bakdelen, lösgörande därför att en häst som trampar mot tyngdpunkten och har bakdelen med sig automatiskt blir mer lösgjord i andra övningar = det går lättare eftersom steget är mer alert och tyngdpunkten är förskjuten lite bakåt.

I ditt läge, LinaN, skulle jag inte arbeta honom under ryttare i paddocken alls, bara i skogen. Men jag skulle däremot arbeta honom vid hand 10 minuter i paddocken någon dag i veckan, t.ex. med "gå undan för tryck"-övningar och kravlösa "böja på rakt spår"-övningar. Helt utan stress att det måste bli korrekt, för jag håller med AnnaLundin om att unghästar som är ridna så lite som din är inte behöver kunna någonting förutom gå rakt fram, svänga och stanna. Det enda syftet med dessa 10 minutrar/vecka skulle vara att förbereda honom på sidförande skänkel och ställning, samt att det förhoppningsvis ger dig en möjlighet att se hur han arbetar och därmed kunna se om han har några andra svagheter och svårigheter. Genom att böja honom på rakt spår (litegrann bara) när du går bredvid så märker du direkt om han är stel, inte vill söka sig neråt, inte tar bettet på rätt sätt och så vidare. Mer än så behöver inte träningen ge.

Jag känner igen problemet med den stela sidan från mitt kallblod. Nu har jag ingen minnesbild av hur Harry är byggd, men mitt kallblod hade ganska kort och stabbig hals. (Ett muskelpaket.) För honom var det extremt jobbigt att böja i sidled oavsett hur mycket vi jobbade vid hand, uppsuttet, över bommar och så vidare. Han bara var sån, kallad "plankan" eftersom hans hals var som en sån.  Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade jag fokuserat mer på bakdelen och påskjutet, men det var på den tiden då alla sa att formen kom ifrån halsens position och bettet. (Vilket de flesta lyckligtvis, nuförtiden, vet är allt annat än sanning.) Så jag fick aldrig ordning på hans stela nacke, men på de bilder jag har sett från hans nya ägare så ser det ut som att de har kommit tillrätta med problemet så det verkar ju inte vara omöjligt i alla fall. Jobba på, men skynda långsamt, är mitt tips.

Nu blev jag tvungen att  beställa Tibblins ridlära och kyras bok bara för det

Det har inte att göra med vem som har rätt och fel, det har att göra med att man under årens lopp tappat bort den grundläggande kunskapen inom ridlära. Något som var självklart för tjugo år sedan är long gone idag.

Allt var inte bättre förr men utbildningsgången för ridhästar var garanterat bättre än vad den är idag!

Nuförtiden påbörjas utbildningen av den unga hästen i fel ände, följderna av detta kan man kvittera ut hos försäkringsbolagen där kotledsinflammation är en av de skador som ligger i topp hos svenska ridhästar.

Kotledsinflammationer uppstår bland av felaktig ridning, bristfällig grundträning samt avsaknad och möjlighet för återhämtning. En indikation på en begynnande kotledsinflammation kan vara stelhet vid ridning på böjda spår!

Vi har t.ex svenska dressyrryttare i den absoluta världstoppen som vet hur man utbildar hästar dit men som har noll och ingen aning om hur man håller en häst frisk. I 9 fall av 10 står de sedan med en skadad häst i stallet när det är dags för VM och OS.

Många som idag ägnar sig åt sk akademisk ridning har noll och ingen aning om vad de håller på med. Den stora skillnaden gentemot den vanliga taffliga hobbyryttaren som inte heller vet vad de håller på med och praktiserar "Ridlära enligt Hööks-katalogen" blir däremot markant eftersom anhängarna av akademisk ridkonst (precis som avarterna inom NH) alltid går in i försvarsställning när de blir ifrågasatta/kritiserade.

De som faktiskt är seriösa i sammanhanget dras därmed direkt ner i dyn av alla de kvacksalvare och snackare som tror sig veta allt.

Men… oavsett inriktning på sin ridning/körning så vet jag ingen seriös tränare/utbildare som skulle tvinga sig på en stel unghäst fortsatt arbete utan man skulle i första hand lägga in en viloperiod, igångsättning, utvärdering och därefter beroende på status hos hästen antingen fortsätta utbildningen eller göra en grundläggande utredning.

Jag är fortfarande fashinerad över hur man blir insatt i fack… Men jag förstår ju folk och tar till mig av det som jag känner är rätt och riktigt och det jag har svårt att ta till mig funderar jag på och begrundar.

Jag är inte en ren akademisk ryttare, jag är inte en ren klassisk dressyryttare, jag är influerad av många olika stilar och varianter, och jag går inte till försvar som jag sett många andra som rider varianter gör.

Minns inte vem som sa det men han sa iaf att många ryttare plocka russinen ur kakan ur många olika stilar för att baka ihopa en egen kaka, men med enbart russin blir det ingen kaka att tala om.

Och det kan inte bli mer rätt i det påståendet. När jag plockar russin så plockar jag inte bara russin, jag plockar andra ingredienser för att det russinet ska fungera tillsammans med det smör, mjöl och mjölk jag har i min smet.

När jag rider böjda spår så är det serpentin över medellinjen med 3 och 4 bågar, volterna är minst 10 m i diameter, ofta är det mittvolten och de stora volterna som jag benyttar mig av, för där känner jag att han har balansen. Mindre volter fungerar inte som det är idag, det har han inte styrka till. Men det kommer.

Vad gör vi när vi inte är i paddocken pga att marken ute är hal eller olämplig att rida på, vi tricktränar övningar som buga, yoga mm, löslongering över större delen av ridbanan. Ibland släpper vi ihopa honom med någon av stona så de får leka litet (vallacker går för sig o ston för sig) på ridbanan, vi rider ut i skogen antingen skrittrundan eller ridslingan som är klättring i litet backar, slalom mellan träd, olika miljöer mm. Löshoppningen har blivit lidande pga det dåliga vädret och att dagsformen på paddocken är litet förrädisk. Vi rider bara där när underlaget är lagom. Så vi harvar knappast i paddocken varje dag.

#12 gå undan för tryck övningar har vi gjort de senaste 2 åren. Det har vart grunden för min träning. Jag har förberett mycket från marken och gjort ett helt ok grundarbete. mycket hade kanske kunnat göras bättre men både hästen och jag lär oss av våra misstag. Vi har gjort många övningar från marken i både ledarskap och rena lekövningar.

Men det du säger Ahnna med kort o stabbig hals, det har ju harry med iaf om man jämför med många andra hästar men han uppvisar ofta att han inte är stel i halsen inte med tanke på hur ha nknycklar ihopa sig för att klia sig… Han är otroligt vig för att ha den massan han har. Och han kliar sig lika ofta på bägge hållen så han är inte alltför oliksidig.

Sen en hyfsad extriörsbild från i somras.

Detta är den bästa bild jag har där man kan se hela hans kropp och utan att manen döljer hela halsen. Men detta är ju innan jag ens började hänga och sitta på honom.

#14 Jag kan hålla med om en del av vad du skriver, men tycker att det är onödigt att formulera sig på ett sätt som får det att låta som att merparten av både NH och AR är amatörer som borde syssla med frimärkssamling istället. Tolka inte det som att jag går i försvarsställning, för jag kännetecknar mig inte som varken eller.

Det är inte heller sant att 9 av 10 hästar i dressyrvärldseliten blir halta strax innan ett mästerskap eller att elitryttare och AR-ryttare mfl. inte vet vad de pysslar med när det kommer till anatomi och skadeförebyggande träning. Det är en väldigt grov generalisering du gör som inte bygger på fakta. Varför uttrycka sig så?

#15 Sådär kunde min fjordhäst också göra, men när det satt en sadel och en ryttare på ryggen så blev han automatiskt stelare. (Trots bra utrustning.) Jag kan härleda det till att jag antagligen red med för mycket hand och för lite påskjut bakifrån. Då visste jag som sagt var inte vad jag vet nu…

Hade ute ET idag, och hon kände igenom honom, Litet stel på några ställen kring bogarna men på samma ställen på bägge sidorna. Så imorrn kommer hon ut och masserar igenom honom ordentligt. Men i övrigt tyckte hon inte där var något att haka upp sig på, men hon kunde massera honom ändå i förebyggande.

#17 - läs en gång till, det står att vissa ryttare i 9 fall av 10 har SIN häst halt inför de stora mästerskapen, att dessa vissa ryttare inte har kunskap om hur man håller sin häst frisk och fräsch.

Det finns tyvärr inget likhetstecken mellan att vara skicklig som ryttare och att vara en skicklig hästmänniska, det finns många kanonduktiga ryttare som har alldeles för dåliga kunskaper om såväl utfodring och hovvård som träningsfysiologi och att kunna anpass utrustning till hästen.

# 17 jag har inte pekat ut de akademiska anhängarna eller nh jag har pekat ut alla som beter sig som apskaft men påpekade att akademiska ryttare och NH-anhängarnas avarter oftast intar försvarsställning då man kritiserar dem till skillnad från Ridlära enligt Hööks-katalogen-anhängarna.

Jag skrev inte heller hela världseliten utan att vi har svenska ryttare i den absoluta världseliten som uppenbart lider av avsaknad av vissa bitar inom hästeriet oavsett deras övriga begåvning som ligger i att plocka fram häst efter häst till absoluta världstoppen.

#19 Jag har läst och jag hävdar fortfarande att det inte är sant att 9 av 10 har hästar halta inför mästerskap. Det är taget ur luften.

Det är helt sant att många saknar kunskaper om skadeförebyggande träning och sund hästhållning, men inte 9 av 10, oavsett vilken nivå de ligger på ryttarmässigt. Jag har jobbat i alldeles för många stall för att kunna hålla med om att det rör sig om 90% av landets främsta ryttare. Då vill jag nog se officiell statistik och en vetenskaplig undersökning som visar att så är fallet, om jag ska vara tråkig.

#20 Jag läste vad du skrev och anser fortfarande att du uttryckte dig på ett sätt som är lätt att missuppfatta som att du tycker det jag skrev i #17. Jag skrev inte att du tycker så, bara att det kan uppfattas som att du gör det och jag tycker att det är en onödig formulering. Hade du skrivit som du gjorde nu istället så hade det inte gått att missuppfatta på samma sätt.

"Vi har t.ex svenska dressyrryttare i den absoluta världstoppen som vet hur man utbildar hästar dit men som har noll och ingen aning om hur man håller en häst frisk. I 9 fall av 10 står de sedan med en skadad häst i stallet när det är dags för VM och OS."

Snälla #21 LÄS igenom detta en gång till och LÄS vad jag egentligen skrivit vilket du antingen inte gjort eller så förstår du inte vad som står där.

Det är INTE 9 av 10 hästar i världseliten som står skadade inför stora mästerskap det är vissa svenska ryttares hästar som i 9 fall av 10 står skadade inför stora mästerskap.

#22 Ja, jag förstår vad du skriver och jag tror inte på det. Jag har jobbat i stall på den nivån och sett många skadade hästar, men inget stall på den nivån som har skadade hästar i den utsträckningen. Däremot på nivån under, mellan medelsvår och elit, så finns det många, många ryttare som bara kan rida, inget annat.

#22 Jag är nyfiken på vad du har hittat denna siffra. Världselitryttare eller inte. Jag har aldrig hört talas om någon "stor ryttare" med så stort antal skadade hästar, inom någon sort dressyr. Det är ju hemskt om det är på det viset.

LinaN, rent spontant så skulle jag vilja säga att det är dags för killen att ha en viloperiod. Motstånd möter motstånd och är det så att han är likvärdigt stel i båda sidor, så måste ju oviljan att arbeta i vänster varv, bero på något annat.

Möter jag motstånd på mina unghästar, som inte kan förklaras på medicinsk väg, så lägger jag in en viloperiod. Oftast har man en mer harmonisk häst när man väl tar upp arbetet igen. Den har hunnit smälta allt den har lärt sig och arbetet flyter på.

Mitt fullblodssto hade svårt för arbete i höger varv. Kollade upp henne men kunde inte hitta vad som var problemet.

Tillslut fick jag ut en massör som var "ny" på marknaden. Han konstaterade att hon var sne i bogen vilket resulterade i att det högra benet var aningen kortare än det andra.

Han stretchade henne och rekomenderade en sula på höger hov under en tid, för att ge henne chansen att få arbete med båda sidor under samma förutsättningar. Resultat? En betydligt mer samarbetsvillig häst, som redan första ridturen med sula, fattade jättefin högergalopp och var mjuk och balnserad i både höger och vämster varv.

Stelheten, som var svår att lokalisera berodde helt på felaktig ridning från min sida. Förmodligen har hon varit mindre bärig i den högra sidan redan från start, men iom att jag inte gjorde något åt det blev det värre och tillslut omöjligt för henne att arbeta på ett korrekt sätt.

Jag säger inte att det är samma sak med Harry, ville bara dela med mig av EN anledning till motstånd i ett visst varv

Även om det blev lite virrigt, så här på morgonkvisten

Ja en liten vintersemester kanske skulle passa in nu? Så kan du se hur han är när du sätter igång honom igen..

Han verkar ju så otroligt arbetsvillig och härlig så jag tror inte han "säger ngt" även om han bröjar bli lite trött i kropp och knopp.

#25 Kallblod är dessutom extremt bra på att maskera smärta och obehag. Det är sällan de visar någonting alls även om de har svinont någonstans. (Därmed inte sagt att Harry har det, jag bara påpekar att kallblod sällan visar smärta.)

#26 De och islänningar kan också vara svårare att massera och hitta spänningar på..

#24 tack för att du förde tillbaka ämnet till den egentliga frågan… Som jag sa så hade jag ju planer på att lägga in en kortare vila i februari, men då kan jag lika gärna länga den en vecka o ta resten av januari med. o kanske istället lägga in litet markjobb som longering och trickträning istället. För har han inget att göra så kommer han börja klättra på Jandar i hagen igen och mobba shettisarna. Vilket han gjorde av ren uttråkning tidigare i höst innan jag började jobba mer med honom.

#26 fast han är ju litet rolig, han brukar visa var han har ont.

Men nu har jag gjort så att han har ett 200g täcke på sig ute i hagen så han inte kan bli kall och sedan när vi rider nästa gång så slänger jag på honom ländtäcket, för det kan också vara så lätt att han blivit kall i kroppen. Sen blir det stretchövningar från marken, yoga, buga, böja i halsen osv…..

Icke att förglömma att hästar faktistk tenderar till att vara vänster resp. höger"hänta" precis som vi människor. Harry är väl en högerhänt häst isåfall. För precis som vi människor har även hästen lättare för ett varv.

Det varvet kan variera med träning. Oftast tränar man lite extra på det "svåra" varvet och vips har den högerhänta blivit vänsterhänt..

Jämför med skolan förr där de vänsterhänta tvingades lära sig skriva med höger och till slut glömde bort hur man gjorde med vänster..

Men jag håller med en del av ovanstående. Om jag vore du skulle jag nog ge honom en vila. Du har ju kommit över första trappsteget = rida honom själv i alla tre gångarterna.Det kanske är dags att han får smälta det hela och låta just muskler, senor och ligament få återhämtning?

#28 - Mitt råd om du lägger in en vila är att du låter honom vila HELT från "arbete". De brukar behöva och må bra av en period där de får vila både kroppen och knoppen för att smälta det de har lärt sig hittills. Och faktum är att man efter en sådan vila (gärna en månad eller mer) märker att de fungerar bättre än de gjorde när de ställdes av. De har alltså utvecklats vidare utan att man behövt jobba med dem.

Eller vänta i alla fall med att lägga in arbete (trickträning etc) tills han börjat bråka med de andra hästarna. För han behöver säkert vila knoppen också!

Lite OT men vilan är "magisk".. Tjalle har ju inte gjort så mycket den sista tiden alls..

 Men häromdagen la jag på sadel ( fjärde gången), träns och gick ut för att longera.. förberedde mig på en rejäl busrunda och lite förklaring men han gick som en klocka!!!

Alla gångarter i båda varven som han inte gjort annat!

Oförskämt lättlärd..

#31 Kul!

Räknade här idag på i min dagbok. Jag red på nyårsafton och räknar med det iom att då får jag en 20-dagars period.

7 dagar har jag ridit honom på dessa 20 dar, övriga 13 dagar har vart vila. Så så mycket rider jag faktiskt inte ^^

Dock ser jag en tydlig trend i dagboken att han börjat grisa mer och mer i boxen igen… men ska byta till torv i slutet av månaden.

#33 han kanske behöver mer sammanhängande vila. Flera veckor i sträck.

Unghästar behöver lååånga viloperioder. Jag skulle nog ställa av honom minst en månad nu. Du har befäst grunderna i ridningen, hn lyssnar på drivning och förhållning.

Har du dessutom planer att träningstävla i vår, ska du nog absolut ge honom en månad nu att vila upp sig både fysiskt och mentalt.

Till sommaren kan du gott ställa av honom igen över hela sommaren.

Det är vad jag skulle ha gjort iallafall.

Har ju redan sagt att han ska stå halva feb, och sätter jag vilan från o med imorrn så är det minst 3½ vecka.

Sen ridning mars och sen en månads vila i april. Rida maj och halva juni o sen ut på bete.

#35 Det blir nog bra, LinaN!

#35 - Det är bra att du planerar in vila, men jag tycker att dina ursprungligen inplanerade viloperioder är för korta. Unghästar brukar behöva betydligt längre vila än 2 veckor i stöten. Det blir 3½ vecka skriver du och får det att låta som att det är jättelänge. Det är inte jättelång vila, utan snarare i underkant. Hästen behöver kunna hänga med i utvecklingen med både kropp och knopp och då är 2 veckors återhämtning i taget för korta perioder.

#37 det är 2-3 veckors vila nu och i februari… En månad i april och sen kommer sommarbetet med lååååång vila. under mitten av juni och juli är det fullt ös för mig med jobb osv… Så då blir det garanterat längre viloperioder.

Jag uppskattar att du säger det men samtidigt så vill jag själv lägga in mina träningar och viloperioder. Jag har bestämt mig för hur jag vill göra och tänker inte låta bekantingar bestämma åt mig via nätet eftersom folk tycker och tänker så mycket och har sina erfarenheter.

Om jag skulle följt alla råd jag fick från början hade han troligtvis inte hållt. Han hade vart inriden som tvååring och tränad hela tredje året… Om andra runtomkring hade fått bestämma.

Jag går på min magkänsla, hur hästen ser ut och hurdant hans humör är för dagen. Det styr min träning och planering massor.

Nu har jag bestämt mig, jag har tagit del av allas åsikter och nu har jag lagt upp en plan som jag tänker hålla nu under våren, med träningstävling (som inte är en egentlig tävling utan det är en individuell träning där man är själv på banan men har tillgång till instruktör. men det är under tävlingsformer med musik, startlistor osv för att vänja hästen inför lokala tävlingar i framtiden) och övrig hjärngympa.

Men tack för alla goda råd och delande av erfarenheter, men nu känner jag att det inte kommer komma ut något mer av denna diskussionen då jag är nöjd med mitt beslut.

#38 - du ska självklart fatta dina egna beslut, det viktiga är att du fattar dem utifrån rätt grunder.

Det jag, trots att du inte vill ha fler råd, skulle vilja råda dig just nu är att revidera din plan eftersom det finns tecken på att din häst inte hänger med i sin kropp, av någon anledning. Man måste kunna vara flexibel i planen med utbildning av unga hästar.
Och en sak till - den träningstävling som är planerad under våren, låt den möjligen vara ett flyktigt mål, men jag vill bestämt råda dig att inte "stressa" för att få hästen klar för att kunna delta där. Det är JUST sådan stress, att få hästen tävlingsklar till specifika datum, som gör att många ryttare skyndar på utbildningen av sina hästar mer än hästarna är färdiga för och det är ofta dessa hästar som går sönder och som psyket inte pallar på. Delta gärna i träningstävlingen OM hästen ändå känns som att han är redo för det, men låt det inte bli ett absolut mål!

Sen vill jag bara kommentera lite av det du skrev:

Det är INTE fel att börja rida på hästen när den är 2½ år gammal. Det finns forskning som visar att det är BRA för hästens skelett att utsättas för en viss belastning medan det växer, det gör att skelettet blir starkare.

OM man börjar rida på hästen vid 2½ års ålder så är viloperioderna ännu viktigare, men de är fortfarande viktiga oavsett när man börjar med hästen.

Dina bekantingar, vilka de nu är, som gett dig råd har alltså både rätt och fel. Dvs det är absolut ingen nackdel att börja rida på dem vid 2½ års ålder, MEN man ska absolut inte rida många dagar i veckan hela året runt.

Lycka till med din häst!

#39 tack ^^

Det gick som en klocka idag på vår hoppträning så jag och hästen stoppade på ett positivt ställe och nu har jag vågat hoppa min egen häst. Han tyckte det var lajbans och likaså gjorde jag.

Så perfekt läge för en paus. Och visst, mina planer kan bli reviderade, men som det är nu så håller jag på den här linjen och när jag märker att jag måste ändå på något så gör jag det då. Den dagen den sorgen.

Det är ju många gånger jag åkt till stallet och sagt, idag ska jag göra detta o detta. Och det slutar bara med att jag sitter i sadelkammaren, tittar på hästen som äter och säger, nej det här skiter vi i idag det är ingen brådska.

Så nu känner jag ingen tvekan inför att ta några veckors uppehåll och sen om 2½-3 veckor ser vi hur allt känns och ser ut. Om vi inte är klara till första planerade start så skjuter vi bara på det. inte mer med det… Men att ändå ha en plan att arbeta utefter är viktigt för mig annars blir det inget alls av det. Så därför har jag mina stolpar som hjälper mig i min planering även om det inte alltid blir som jag tänkt ^^