Om dressyr

Tyska utbildningsskalan

2011-01-19 19:08 #0 av: JenniferForsberg

Det talas inom dressyrvärlden ofta om den tyska utbildningsskalan som innefattar takt, lösgjordhet, stöd, schvung, rakriktning och samling. Utbildningsskalan har utvecklats i syfte att bevara den klassiska dressyrens principer, och skall under utbildningen av hästen verka som en god vägledning. Denna utbildningsskala bygger på ren logik och innebär att först när hästen är redo, går ekipaget vidare till nästa steg i utbildningsprocessen.

Takt (Takt): Renheten och regelbundenheten i grundgångarterna skritt (4-taktig, liksidig rörelse), trav (2-taktig, diagonal rörelse) galopp (3-taktig, oliksidig rörelse).

Lösgjordhet (Losgelassenheit): Sammanhängande med takten. Lösgjordhet är en förutsättning för det riktiga arbetets kvalitet.

Stöd (Anlehnung): Syftar på kontakten mellan ryttarens hand och hästens mun. Agerar förbindelse mellan hästens fram- och bakdel, och hjälper hästen att nå en optimal balans med ryttare. Behåller taktmässigheten i alla gångarter.

Schvung (Schwung): Först när takt, lösgjordhet och stöd fungerar skall utveckling av schvung ("överföring av bakdelens energiska impulser till hela rörelsen framåt") påbörjas. Vissa hästar har av naturen mer schvung än andra.

Rakriktning (Geraderichten): Målet med rakriktningen är en symmetrisk häst, som såväl på rakt som böjt spår spårar, det vill säga går hästen med bakbenen i linje med frambenen. En symmetrisk, liksidig häst, arbetar med samma mängd vikt på båda bakbenen och håller därför en jämn kvalitet på sina rörelser åt vartdera håll.

Samling (Versammlung): Detta avancerade steg är sammanhängande med takt, lösgjordhet, stöd, schvung och rakriktning, och kan ej uppnås utan alla dessa steg. Korrekt samling innebär en förskjutning av tyngdpunkten bakåt, så att hästen bär mer vikt på sin bakdel. Bakdelen sänks genom vinkling av bakben och så att säga sätts dessa djupare in under hästen, vilket gör att framdelen blir bärandes mindre vikt, och genom detta blir högre och lättare.

Dessa steg arbetas med i ordningen: 1. Takt - 3. Stöd, 2. Lösgjordhet - 5. Rakriktning, 4. Schvung - 6. Samling. Detta kan även delas in i faser: grundläggande fasen 1-3, utveckling av påskjutet 2-5, utveckling av bärigheten 4-6.

När varje av dessa stegs mål är väl uppnådda, så blir summan genomsläpplighet (ridbarhet).

Skala4, liten2.jpg

Genomsläpplighet (ridbarhet)

Målet enligt den tyska utbildningsskalan, är genomsläpplighet (ridbarhet) vilket står för att hästen är korrekt riden och väl utbildad. Genomsläpplighet definieras genom att hästen lydigt och lösgjort, svarar för ryttarens framåtdrivande, sidförande och förhållande hjälpgivningar. Hästen är korrekt och väl utbildad, ger ett välridet intryck.

Genomsläpplighet kan inte uppnås, utan att alla de sex stegen som utbildningsskalan innehåller är väl genomarbetade. Ridbarhet står för sin innebörd, en genomsläpplig häst innehar en mycket hög ridbarhet.

Grundläggande fasen

Steget efter inridning är grundutbildningen, som är basen som senare skall utvecklas vidare under vidareutbildningsprocessen. Att befästa grunderna är en förutsättning för att uppnå målet: Genomsläpplighet. Grundutbildningen tillhör den grundläggande fasen (1-3) det vill säga: Takt, lösgjordhet och stöd.

Den grundläggande fasen bygger på att moment ett är att befästa takten hos hästen. Renheten och regelbundenheten, och att finna ett bra grundtempo anpassat efter ekipaget, som förblir densamma tills ryttaren ber om ett annat tempo. Exempel på taktstörning är fyrtaktig galopp (galopp skall vara en tretaktig, oliksidig rörelse). Andra taktstörningar är passgång i skritt och oregelbundenhet i trav.

När takten är befäst, är det dags att gå vidare till att arbeta med lösgjordheten. Lösgjordheten är en förutsättning för allt korrekt arbete, och hästen skall vara lösgjord såväl fysiskt som psykiskt. En häst som inte är psykiskt lösgjord, kan inte vara fysiskt lösgjord.

Utveckling av påskjutet

När grundutbildningen hos hästen är väl befäst, är det dags att gå vidare till vidareutbildningsprocessen. Under vidareutbildningen behandlas de resterande stegen i utbildningsskalan, 2-5 och 4-6.

Utveckling av påskjutet innebär precis som namnet avslöjar, en utveckling av hästens påskjut genom att ryttaren ber hästen att öka aktiviteten i bakdelen och således trampa in mer mot tyngdpunkten.

Stöd är ett svårt moment, som är en vanlig brist i utbildningen hos dressyrhästar. Ett korrekt stöd krävs precis som de fem andra momenten i utbildningsskalan, för att uppnå genomsläpplighet. Inkorrekt stöd kan leda till taktstörningar hos hästen. Vanliga bekymmer är att hästen arbetar bakom lodplanet, arbetar bakom hand, arbetar med falsk eftergift, hänger i handen på ryttaren, går emot ryttarens hand eller över tygeln.

Att korrigera ett felaktigt stöd är en svår konst. Har en häst lärt sig att arbeta inkorrekt så krävs det en mycket erfaren ryttare för att leda in hästen på rätt väg igen. Vissa hästar har exteriöra avvikelser eller nackdelar som orsakar svårigheter för att på naturlig väg finna ett bra stöd.

Schvung, definieras enligt "Richtlinien für Reiten und Fahren Band 1" (Svensk översättning: Ridhandboken 1), som "en överföring av bakdelens energiska impulser till hela rörelsen framåt. Hästen rör sig med schvung, när den energiskt lyfter fötterna och i svävmomentet för benen långt framåt.". En häst med god schvung har ett tydligt, avspänt, svävmoment. Ett spänt svävmoment ger balanstrav, vilket är felaktigt. Schvung innebär även att hästen skall svara för ryttarens framåtdrivande hjälper i en korrekt form, och föra den energiska impulsen bakifrån och framåt.

Schvung är en förutsättning för att utveckla bärigheten, även för att rakrikta och samla hästen.

Utveckling av bärigheten

Utveckling av bärigheten innebär arbete inriktat på träning av rakriktning och samling. Detta kan först påbörjas, när de andra faserna och momenten är väl genomarbetade och befästa. Takten skall vara väl befäst i alla gångarter, och hästen skall vara lösgjord och arbetas med ett korrekt stöd i en ändamålsenlig form.

Moment ett vid utveckling av bärigheten, är rakriktningen. Här ligger vikten i att ryttaren förstår, att arbete med rakriktning påbörjas redan vid inridningen av unghästen. Rakriktning är en grundläggande sten, för all ridning. Vid utveckling av bärigheten, syftas arbete med rakriktning däremot på en målinriktad rakriktning, vilket kräver att hästen arbetar med ett gott påskjut och schvung. Rakriktning är även viktigt för hästens fysiologiska hälsa. En häst som inte kan rakriktas korrekt, kommer i det långsiktiga skedet att ådra sig hälsobesvär.

Vid sista skedet under utveckling av bärigheten, riktas arbetet in på samling.

Utbildningsskalans ordning

Den ordning som utbildningsskalans steg är placerade efter, är ingen tillfällighet. Alla de sex stegen är sammanhängande, och genomsläpplighet kan inte uppnås utan att vartenda ett är väl befäst. Dessa steg bör inte placeras i annan ordning, än den tänkta ordningen. Följs utbildningsskalan, så leder detta till en korrekt utbildad häst. Den tyska utbildningsskalan används inte enbart inom tysk dressyr, utan verkar som internationella riktlinjer för utbildning av hästar inom alla discipliner. Även inom andra inriktningar än dressyr, så har ryttaren nytta av en genomsläpplig häst.

Att samtliga av utbildningsskalans moment är väl befästa, innebär inte att inget mer arbete kopplat till denna skala skall ske. Det är viktigt att med jämna mellanrum repetera grunderna, även på högt utbildade hästar. Utbildningsskalan skall verka som en riktlinje inför varje pass, och är den röda tråden inom klassisk dressyr.

I takt med att dressyren har utvecklats, och modern dressyr föddes, så har vikten av en god utbildning många gånger förminskats. Den tyska utbildningsskalan må inte innehålla några genvägar, men korrekt använd leder detta koncept till ett genom åren väl beprövat, gott resultat.

 

Text:

Jennifer Forsberg
jennifer.forsberg@dressyrimport.se
+46 (0)72 249 61 58

 

Anmäl
2011-01-21 11:11 #2 av: Lindbygarden

Återigen, mkt bra artikel!!Glad

 

Anmäl
2011-01-24 11:38 #3 av: tilda10

Vad var din tanke med att byta plats på steg 2, lösgjordhet, och steg 3, stöd? Tänker på när du senare i artikeln skriver att man inte bör byta plats på några av stegen?

Anmäl
2011-01-24 12:03 #4 av: JenniferForsberg

Förstår inte riktigt din kommentar, då jag inte kan se att jag bytt plats på någonting. Kanske syftar du på detta? "Dessa steg arbetas med i ordningen: 1. Takt - 3. Stöd, 2. Lösgjordhet - 5. Rakriktning, 4. Schvung - 6. Samling. Detta kan även delas in i faser: grundläggande fasen 1-3, utveckling av påskjutet 2-5, utveckling av bärigheten 4-6.".

 

- Står för ordet till, således blir det 1. Takt till 3. Stöd.

Anmäl
2011-07-22 23:43 #5 av: kaka1234567

mycket bra artikel

Mvh kaka

Medarbetare på Arabiska fullblod,Burfåglar,undulater,Irish Cob och NH ifokus

 

Anmäl
2011-08-16 20:52 #6 av: Angelus

Läst om det här i skolan, så det är inget nytt för mig. Dock har jag alltid funderat på varför framåtbjudning inte finns med?  För mig är det prio ett för alla mina hästar.

Anmäl
2011-08-17 07:57 #7 av: Lindbygarden

att man inte har med det på utbildningsstegen beror kanske på att framåtbjudning vill man ju gärna ha hela tidenGlad

Anmäl
2012-10-19 22:41 #8 av: karolina hästtjejer

Intressant komentar Angelus. En bra tanke- bjudning går före formen! Har själv tidigare funderat över just det.

Men genom takt-lösgjordhet-stöd kommer bjudning som ett resultat av detta. Bjudning är ett resultat av en eftergiven rygg. En häst kan ha mer bjudning i en piaff än i en galoppökning;)

Mvh Karolina

www.hasttjejer.wordpress.com

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.